Åldersförändringar i gula fläcken

Allmänt om sjukdomen

Gula fläcken kallas det område mitt i ögats näthinna där du ser som skarpast. När du blir äldre kan gula fläcken förändras, vilket kan leda till att du får svårt att se skarpt.

Det finns två sorters åldersförändringar i gula fläcken, torra och våta. Torra förändringar är vanligast och beror på att celler i gula fläcken förtvinar och slutar att fungera. Våta förändringar beror på att det utvecklas nya blodkärl bakom näthinnan som läcker in blod och vätska under gula fläcken.

Sjukdomen leder aldrig till att du blir helt blind. Du kan i värsta fall se så dåligt att du till exempel inte kan läsa tidningar, titta på TV eller åka buss eller tunnelbana. Däremot kan du ofta klara dig i miljöer du känner väl, som till exempel ditt eget hem. Oftast kan du fortsätta att leva ett aktivt liv, speciellt om synen bara är sämre på ena ögat. Att använda ögonen som vanligt utan hjälpmedel, till exempel när du läser eller tittar på TV, är inte skadligt när du har åldersförändringar i gula fläcken.

Risken att få sjukdomen ökar ju äldre du blir. Den är vanligast efter 65-årsåldern.

Vad händer i ögat och i kroppen?

Ögats insida är klädd med en tunn hinna som kallas näthinnan, vilken består av miljontals små synceller. Pupillen reglerar att du får lagom med ljus i ögat och näthinnan fångar upp det du ser. Syncellerna omvandlar sedan informationen till elektriska signaler som skickas till hjärnan där bilderna återskapas.
I näthinnans mitt finns ett litet område som kallas gula fläcken eller makula. Där finns det extra många synceller och det är där du ser som skarpast. Därför påverkar förändringar i gula fläcken förmågan att urskilja detaljer och att kunna se skarpt på nära håll.

När du åldras blir synen ofta sämre. En vanlig orsak är åldersförändringar i gula fläcken, så kallad makuladegeneration. Sjukdomen gör att du kan ha svårt att se skarpt, men eftersom synen utanför gula fläcken är bevarad blir du inte helt blind.

Om du får sjukdomen blir synen till en början oftast sämre på det ena ögat, men senare kan synen också bli sämre på det andra ögat. Det går inte att i förväg veta om bara det ena eller bägge ögonen kommer att få åldersförändringar.

Torra åldersförändringar

Torra åldersförändringar i gula fläcken innebär att de ljuskänsliga cellerna i gula fläcken bryts ner. När du åldras och allt eftersom celler slutar att fungera ser du sämre.

Våta åldersförändringar

Våta åldersförändringar i gula fläcken är oftast allvarligare än torra. Den våta formen kan du få om nya, sjukliga blodkärl bakom näthinnan börjar växa in under gula fläcken. De nya blodkärlen är ofta mycket sköra och kan därför börja läcka blod och vätska in under gula fläcken. Den läckande vätskan gör att gula fläcken svullnar, vilket kan leda till att du ser saker krokiga eller förvrängda. Förändringarna gör också att cellerna i gula fläcken fungerar sämre, därför försämras synen och ibland förloras helt förmågan att se mitt i synfältet. Torra förändringar kan utvecklas till våta, men detta är mycket ovanligt.

Orsaker

Det är inte klarlagt varför åldersförändringar i gula fläcken uppstår, men risken att få sjukdomen ökar ju äldre du blir. Knappt var tionde person mellan 65 och 75 år får sjukdomen och var femte som är över 75 år, men du kan också få åldersförändringar i gula fläcken redan när du är i medelåldern. De flesta får den torra formen. Sjukdomen är något vanligare bland kvinnor än bland män.

Bortsett från åldern ökar också risken att få åldersförändringar i gula fläcken om du

• har en eller flera släktingar som har sjukdomen
• röker
• har förhöjda kolesterolvärden
• får i dig för lite vitaminer som till exempel vitamin C och E.

Symptom och diagnos

Torra åldersförändringar

De vanligaste symptomen på torra åldersförändringar är att du under lång tid får sämre synskärpa. Du behöver starkare ljus när du läser och bokstäver eller delar av bokstäver faller bort. Om du har torra åldersförändringar i gula fläcken är de första och vanligaste symptomen att du

• långsamt får sämre synskärpa, där försämringen kan ta flera år
• behöver starkare ljus när du läser, men också att bokstäver eller delar av bokstäver faller bort
• kan se färgförändringar i centrala synfältet. Det uppstår då en mörkare fläck, gul eller brun, där du fixerar blicken. En kvardröjande mörk, central efterbild kan också märkas längre än vanligt när man kommer in från solljus.

Något som du också kan få svårigheter med är att känna igen ett ansikte, men det är oftast inte ett av de första symptomen. Om torra åldersförändringar uppstått i enbart ett öga har man ibland inga andra symptom än svårigheter med att bedöma avstånd. Ibland märks inte försämringen av förrän åldersförändringarna uppstått i båda ögonen. Det kan bero på att det dominanta ögat varit friskt länge, men då även det drabbas märks försämringen. Det kan då bli svårt att läsa och bokstäver eller delar av bokstäver faller bort.

Om synen blir mycket försämrad kan du helt förlora synen i synfältets mitt och istället se en suddig fläck där. Detta fenomen är dock ovanligt. Fläcken beror på att en större grupp celler i gula fläcken har slutat att fungera som de ska.

Våta åldersförändringar

Det vanligaste symptomet på våta åldersförändringar är att synen snabbt förändras och blir sämre och du får så kallat krokseende, det vill säga att raka linjer ser ut att vara krokiga och ansikten kan se förvrängda ut. Detta beror som tidigare nämndes på att de nybildade och sköra blodkärlen läcker vätska under gula fläcken. Då svullnar gula fläcken och när den inte längre är slät får du krokseende.

I förlängningen kan de våta förändringarna leda till att du förlorar synen i synfältets mitt och ser en suddig fläck istället.

Att få en diagnos

Det räcker oftast med att synskärpan blivit undersökt och att läkaren kontrollerat gula fläcken med ett ögonmikroskop för att du ska få veta om det är åldersförändringar i gula fläcken som har försämrat synen. Många gånger får patienten också veta vilken typ av förändringar man har, om det är den torra formen eller den våta och om förändringarna är upptäckta i ett tidigt skede eller om de pågått länge. Om ögonläkaren misstänker att du har våta förändringar brukar ytterligare undersökningar som kontrastfotografering och en så kallad OCT (Optical coherence tomography) göras.

För att undersöka synskärpan görs en synundersökning hos ögonläkaren, optikern eller (mer sällan) på vårdcentralen. Om synen blivit långsamt sämre kan du göra synundersökningen hos en optiker som sedan kan remittera till en ögonläkare. Du får på undersökningen sitta och titta på en tavla med bokstäver i olika storlekar. Ju mindre bokstäver du kan läsa desto bättre synskärpa har du och genom att mäta synskärpan går det att avgöra hur synen påverkats av sjukdomen.

Det kan kännas svårt att få beskedet att du har åldersförändringar i gula fläcken eftersom det är en sjukdom som ofta påverkar det vardagliga livet. Därför ska du inte dra dig för att kontakta din ögonläkare om det är något du undrar över.

Ögonmikroskopi

För att upptäcka tecken på åldersförändringar i gula fläcken kan läkaren använda ett ögonmikroskop. Undersökningen görs på en ögonmottagning där du sitter på en stol framför läkaren med ögonen precis framför mikroskopet. Före undersökningen får du droppar som vidgar pupillerna så att både näthinnan och gula fläcken syns tydligt i mikroskopet. En del uppfattar det starka ljuset som obehagligt, men undersökningen gör inte ont och är helt ofarlig.

Ett tidigt tecken på åldersförändringar är små gulaktiga prickar i gula fläcken som kan upptäckas med ögonmikroskop. Prickarna påverkar sällan synen men kan ibland leda till våta eller torra åldersförändringar.

Efter en undersökning med ögonmikroskop kan pupillerna på grund av ögondropparna fortsätta att vara förstorade i ett par timmar och ibland ända till nästa dag. Under den här tiden kan du se lite suddigt och du ska undvika att köra bil. Du kan också känna dig bländad av starkt ljus och det kan vara bra att använda solglasögon.

Kontrastfotografering

Om läkaren misstänker att du har våta åldersförändringar undersöks blodkärlen och cirkulationen i dem med kontrastfotografering, så kallad fluoresceinangiografi. Undersökningen görs på en ögonklinik. Först sprutas ett färgämne in i ett blodkärl i armen och sedan fotograferas ögonbotten av en kamera kopplad till ett ögonmikroskop. Med hjälp av bilderna kan läkaren sedan se om nybildade blodkärl finns och hur mycket de läcker.

Kontrastfotograferingen tar ungefär en halvtimme och under denna tid tas en hel serie bilder. Undersökningen görs av en sjuksköterska och förutom ett litet stick när du får sprutan med färgämne gör det inte ont.

OCT-undersökning

Som ett komplement till kontrastfotografering får man ofta göra en undersökning med OCT. OCT-undersökningen innebär att du får titta i ett ögonmikroskop samtidigt som en dator tar fram en bild av näthinnan. Bilden gör det lättare att se om det finns vätska i gula fläcken, om den är svullen och om det finns tecken på att nya kärl bildats.

Före undersökningen ges droppar som vidgar pupillerna så att både näthinnan och gula fläcken syns tydligt i mikroskopet.

Det vanligaste är att patienten undersöks med OCT efter fotograferingen, men det händer att man får göra den före. Undersökningen gör inte ont och är helt ofarlig.

Vård och behandling

När ska du söka vård och vart ska du vända dig?

Om du upplever att synen långsamt blivit sämre på det ena eller bägge ögonen är det ofta bra att vända dig till en optiker. Där kan du få göra en synundersökning och få en remiss till en ögonmottagning. Du kan också vända dig till en vårdcentral.
Om synen däremot snabbt blivit sämre eller om du har krokseende på det ena eller på bägge ögonen är det bäst att söka dig direkt till en ögonmottagning.
Du kan också alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart du ska vända dig.

Torra åldersförändringar kan sällan behandlas

Det finns ännu ingen effektiv behandling av torra förändringar i gula fläcken, men om du har tidiga torra förändringar kan en läkare ibland ge rådet att du ska ta vissa extra vitaminer och mineraler. Dessa kan bromsa upp en fortsatt försämring av synen och förhindra att de utvecklas till våta förändringar. Genom att äta mycket bär, frukt och grönsaker samt undvika att röka kan du också minska risken att få sjukdomen.

Våta förändringar kan oftast behandlas

Våta förändringar kan oftast behandlas med läkemedel som du får med spruta. Om förändringarna är gamla eller särskilt stora går de dock inte att behandla.

Behandling ges på en ögonmottagning. För att ögonläkaren ska kunna avgöra om behandling behövs undersöks du först med kontrastfotografering och ofta även med OCT (läs mer om dessa ovan under ”Att få en diagnos”).

Läkemedlen går att ge mot de flesta former av sjukdomen. Medicinerna bromsar både bildandet av sjukliga blodkärl under gula fläcken och att kärlen läcker vätska. Efter behandlingen ser patienter också ofta bättre. Exempel på läkemedel som används är ranibizumab som finns i Lucentis® och aflibercept som finns i Eylea®.

Före behandlingen bedövas ögat med ögondroppar och sedan sprutas läkemedlet in i ögats glaskropp med hjälp av en tunn nål. Tack vare bedövningen gör det inte ont. Behandlingen tar några minuter och du behöver få en spruta en gång i månaden i tre månader. Det varierar från person till person om man behöver fler behandlingar. En del behöver få sprutor under många år framöver.

Även om det är mycket ovanligt är det viktigt att tänka på att du kan få allvarliga biverkningar av behandlingen. Exempel på sådana biverkningar är en infektion inne i ögat eller näthinneavlossning.

Regelbundna ögonkontroller

När behandling för åldersförändringar i gula fläcken getts är risken för återfall stor, därför brukar man få gå på regelbundna ögonkontroller, i början kanske så ofta som en gång i månaden. Det är viktigt att du själv kontrollerar synen på bägge ögonen varje vecka genom att hålla för ett öga i taget. Om du märker att synen blir sämre, börjar få krokseende eller om det krokseende du redan har blir värre ska du kontakta din ögonmottagning.

Hjälpmedel om synen blir sämre

Ibland kan enkla åtgärder underlätta vardagen. Du kan till exempel öka textstorleken på datorskärmen eller använda solglasögon om du besväras mycket av solljus eller lätt blir bländad. Om synskärpan blivit mycket sämre på bägge ögonen kan du lära dig att kompensera det genom att titta lite vid sidan om det du vill se på.

Om du ser mycket dåligt kan ögonläkaren skicka en remiss till en syncentral. Där finns optiker, synpedagoger och kuratorer som kan hjälpa till med de problem som kan uppstå vid en ögonsjukdom. Du kan få hjälp med att prova ut läsglasögon och andra hjälpmedel som exempelvis förstoringsglas eller olika elektroniska förstoringssystem, men också med att till exempel anpassa belysningen i hemmet.

Att ha dålig syn innebär att du i en del situationer klarar dig bra men i andra inte klarar sig alls, vilket kan vara svårt för omgivningen att förstå. För en del kan det kännas bra att prata med andra som har försämrad syn för att få råd och stöd.

På 1177.se kan du läsa mer om hur det går till att få synhjälpmedel och söka fram vilka som finns att få där du bor.
Klicka här för att komma till informationen om hjälpmedel.

Publicerad: 4 maj 2015
Senast uppdaterad: 10 augusti 2020